I min bok Fit & Framgångsrik var ju Tove Langseth med. Tove har för ett tag sedan skadat sig precis som jag och vi tog ett snack om det där med löparskador och hur man kan tänka. Jag tänkte dela med mig av det till er bloggläsare.
Vad för typ av löparskada är det du drabbats av?
Jag har en överbelastning i plantar fascian, senan som går under foten från tårna och fäster under hälen. En skada som många kallar för hälsporre. En riktigt trist historia som tyvärr ofta tar sin lilla tid att bli av med i och med att det är svårt att undvika att belasta foten. Jag har haft det en gång tidigare på vänster fot så jag tycker inte alls att jag förtjänar detta ännu en gång. Jag började känna symptomen när jag var i Thailand i julas. Hade varit stel och haft en trötthetskänsla i foten under några veckor och borde förstått vad som var på gång. Tyvärr lyssnade jag inte på kroppen utan körde på för fulla muggar i värmen. Dessutom många hårda pass på löpband som nog inte heller var så bra. När jag kom hem till Sverige igen hade jag så pass ont att det omöjligt gick att springa.
Hur tränar du nu när du inte kan springa för att ändå hålla igång?
I början körde jag en hel del crosstrainer men insåg att även det belastade, även om det såklart var mer skonsamt än att springa. Då köpte jag en begagnad spinningcykel från ett gym och det var det bästa jag gjort. I början var det svårt att få upp pulsen på samma vis som när jag sprang men nu har jag kommit in i det och kan köra riktig hårt på cykeln. Nu kör jag till och med långpass på upp till 3,5 timmar. Dessutom så har jag börjat på bikramyoga och blivit helt förälskad. Istället för att bli totalt knäckt över att jag inte kan springa så försöker jag se det hela som en period då jag faktiskt kan passa på att lära mig annat. För det är ju så med löpare, man BLIR förr eller senare skadad och då känns det bra att ha andra träningsformer att falla tillbaka på. Problemet är ju att när man är frisk och hel, ja då vill man inte göra något annat än att springa. Men i och med att jag nu tvingats till det så hoppas jag kunna fortsätta med en del alternativpass även när foten är hel igen.
Har du något lopp inplanerat nu framåt? Och i så fall, hur tänker du inför dessa i samband med din skada?
Min plan var att springa Stockholm Marathon för fjärde året i rad. Men nu har jag fått tänka om i och med att jag inte ens kan springa för tillfället. Bara att ta mig igenom loppet är jag inte intresserad av utan jag vill springa på en bra tid. Planen framåt är därmed att fixa foten, komma igång med löpningen och när jag väl är där se var jag befinner mig tidsmässigt. Är det bara någon månad kvar till Stockholm Marathon så säger det sig självt: då kommer jag inte springa i och med att jag varken fått till mängd- eller fartpass. Blir det så flyttar jag fokus mot hösten och Berlin Marathon.
Har du några tips på hur du tror att man kan undvika skador?
Det är lätt att säga men desto svårare att leva efter: lyssna på kroppen! Den kan tyvärr inte prata men är rätt bra på att skicka signaler, bara man är lyhörd för dem. Det är så lätt att bara ösa på med veckans schema oavsett hur kroppen känns. Men har man ont så ska man inte slaviskt följa schemat utan måste revidera. Det är dock svårt för man kan ju inte kan lyssna på exakt allt gnäll från kroppen för då skulle man aldrig lyckas få till någon sammanhållande träning. Det gäller att lära sig vad man ska lyssna på för en del kroppsgnäll är helt normalt och funkar att träna sig igenom. Men rätt ofta bör man lyssna på signalerna och våga vila eller köra alternativ träning. Man kan bli helt slut på ett spinningpass också, jag lovar! Det viktigaste är ju att inte dra på sig någon skada för det är under de långa uppehållen som man tappar mest. Att vila en dag här eller där eller träna alternativt gör ingen skillnad i det långa loppet. Men som sagt, lätt att säga… svårare att göra.
Till sist, så här i sjuktider – hur gör du för att undvika att bli sjuk och bromsa träningen?
Jag försöker sova och äta bra. Jag mixar olika hälsodrycker som smakar vidrigt men som innehåller miljarder bra grejer. Jag är även supernoga med att tvätta händerna. Sömnen är det svåraste, jag borde nog egentligen sova mer än vad jag gör men tycker ändå att jag klarar mig rätt bra på ca 6,5-7 timmar. När det är extremt stressigt på jobbet är det dock lurigt att balansera allting, då blir det lätt så att jag inte låter kroppen återhämta sig tillräckligt efter träningen och blir därmed ett lätt byte för virus och infektioner. Dock har jag tre kids som gett mig ett hyggligt immunförsvar genom åren men ibland trillar man ju dit såklart.
Inlägget Skador med Tove Langseth dök först upp på Rawness.